Linnéa har annan syn på 3Dfilm

Från början trodde jag att 3D-film på bio inte var något för mig, att det skulle vara jobbigt att titta på. För när man sett Pandavision på Liseberg där muränor simmar en halv meter framför sig skulle det bara bli läskigt. Jag trodde att det skulle bli för mycket helt enkelt.
Men det visade sig vara helt fel. Alice i underlandet i 3d var en rejäl upplevelse. Vilket djup det blev! Inte alls jobbigt för ögonen! Det kändes verkligt på alla sätt. Ja tekniken menar jag då, innehållet går att diskutera om det är verkligt ;)

Filmen i sig var superbra, rolig och snygg. Jag kände på mig att fast jag hade höga förväntningar skulle den inte göra en besviken. Johnny Depp var jäkligt bra, alla skådespelare var verkligen på topp. Jag hade hört att den skulle vara ganska mörk och lite otäck, i Tim Burton-stilen, men jag kan inte riktigt hålla med. Visst märker man att Tim Burton är regissören men inte överdrivet mycket. Och det tycker jag är bra! Alice i underlandet goes lite mystisk (fast orginalet är ioförsig väldigt mystisk och random, me like!). Och det blev en hel del skratt ska jag meddela. Speciellt till haren vid tebordet...

Jag ♥ 3D säger jag bara. Mina biovistelser kommer bli dyrare än vanligt med 3d i framtiden. Och filmerna hemma kommer kännas platta som en vägg.

Men det gör inget :)

 

 


Kommentarer
Postat av: amanda

när jag såg avatar me 3D så var det nästan ingen skillnad,jag märkte inte att de var 3D!

kan vi följa varann på bloglovin? svara gärna på min blogg :P

kram

2010-03-07 @ 17:38:29
URL: http://lilaina.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0