Min studentdag var finast

Nu kära vänner, har jag sommarlov. Det sista sommarlovet i min grundskolehistoria med andra ord. Nu är jag officiellt vuxen! Det stora livet väntar runt hörnet, friheten! Det är med ångestblandad förtjusning måste jag medge. Men så är det väl alltid med nya grejer, det är fascinerande men läskigt. Nu när det riktiga sommarvädret kom idag börjar det kännas ännu mer att sommarlovet är här.

Fredags var den lyckligaste dagen i mitt liv. För jag har tagit studenteeeeen! :D Hihi. Nej men det var en otroligt rolig dag med alla nära och kära men väldigt sorglig. Jag grät en gång på hela dagen och det var när alla studenter sjöng med till we are the champions i aulan. Det var mäktigt. Jag förstod inte förrens fem minuter innan de stora dörrarna öppnades och vi skulle springa ut att det var slut där. Hjärtat slog snabbt och alla hoppade runt av nervositet och glädje. De vinkade att det var dags och Es3b sprang ut till This is how we party med S.O.A.P och stod och hoppade en halv minut. Sekunderna när man sprang ut på rampen (var nära att halka rejält förresten) släppte nervositeten och det var gjort. Aldrig mer kommer jag gå in i den skolan igen eller komma till lektionen där bara halva klassen dykt upp. Eller till alla virriga bildlärare som lever i ett litet organiserat kaos. Nej det är sorgligt och härligt att ta examen.

På mottagningen kom det fina släktingar och vänner och jag fick jättefina presenter. TACK :) Jag är supernöjd över allt verkligen. Går förbi presentbordet ibland och beundrar alla saker och läser korten igen. Fick till exempel en hel uppsättning Mateusporslin i färgen plommon och en husqvarna symaskin.
Studentfesten på Storan blev lite till en besvikelse med dåligt dansgolv. Jag ville ju dansa hela natten lång! Men istället var det dålig musik och vi blev så opepp. Men utan den hade det inte blivit någon avslutning och inget hejdå till alla. Men klassen ska snart ses igen för vi fick pengar tillbaka från flaket som alla ska få tillbaka. Det blev nämligen något fel med vårat flak och vi fick dela ett större och bättre med tak med en annan klass. Så det var en win-win situation helt enkelt!

Kommer sakna ES3B!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0